Arvsanlag kopplas till Addisons sjukdom.

Forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet har hittat ett genetiskt arvsanlag som är starkt kopplat till den autoimmuna Addisons sjukdom. Upptäckten har kunnat göras tack vare det svenska Addisonregistret och resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine. Läs här!

Addisons sjukdom är en ovanlig autoimmun sjukdom där binjurebarken, som producerar livsviktigt kortisol, förstörs av kroppens immunförsvar. Om sjukdomen inte upptäcks i tid kan den leda till döden.

I den här studien har forskarna genom DNA-sekvensering undersökt tusentals gener på en och samma gång och dessutom undersökt flera varianter i varje gen. Forskarna har också studerat de delar av arvsmassan som inte kodar för proteiner, men som styr generna, och det visade sig vara rätt väg att gå. Det var strax utanför genen BACH2 som forskarna kunde detektera en signal. Det är en del av arvsmassan som reglerar hur mycket av BACH2 som uttrycks i olika sammanhang.

– Immunförsvaret har en svår uppgift att se skillnad på farliga bakterier, virusinfekterade celler och de egna vävnaderna. Genen BACH2 som nu kopplats till sjukdomen, kontrollerar beteendet hos flera distinkta celltyper i immunförsvaret. Inte minst de celler som guidar immunförsvaret rätt när det ska differentiera mellan inkräktare och egen vävnad, säger Daniel Eriksson, legitimerad läkare vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand på Karolinska institutet.

När man tidigare har studerat de arvsanlag som man har trott ligger bakom Addisons sjukdom, har man undersökt en gen i taget. Men det är i det närmaste omöjligt att studera en sjukdom gen för gen. Ett problem har varit att det har saknats en tillräckligt stor grupp patienter. Det svenska Addisonregistret startade 2009 för att skapa goda förutsättningar att studera sjukdomen. Där ingår idag blodprov från nästan tusen patienter med Addisons sjukdom och är en av världens största biobanker för sjukdomen. Genom att titta på arvsmassan i blodproven från Addisonregistret har man i den här studien kunnat koppla ett nytt grepp runt sjukdomens ärftlighet.

Varje gen man kan koppla till sjukdomen ger en ny ledtråd till dess orsaker. Det hoppas man i sin tur ska kunna leda till förebyggande eller bromsande behandling.

– Den svenska populationen är en värdefull resurs för genetikstudier. Vi förväntar oss att samma resultat som vi detekterat också kan återskapas i andra europeiska populationer, som ett steg på vägen mot förbättrad sjukdomsbehandling, säger Matteo Bianchi, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab.

D Eriksson et al, Extended exome sequencing identifies BACH2 as a novel major risk locus for Addison’s disease, Journal of Internal Medicine (2016) DOI 10.1111/joim.12569

För ytterligare information, vänligen kontakta

Daniel Eriksson, institutionen för medicin (Solna), Karolinska institutet, och enheten för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska universitetssjukhuset daniel.eriksson@ki.se Telefon 08-51779156

Gerli Rosengren Pielberg, SciLifeLab och institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet Gerli.Pielberg@imbim.uu.se Telefon 018-4714575