Frågor & svar

Frågor/ svar

Addisons sjukdom är till 95% en autoimmunologisk sjukdom där cellerna i binjurebarken, som ligger i binjurarna, förstörs.

Binjurarna ligger som små trekanter på toppen av njurarna.
Binjuren består av bark och märg. Barken består av tre lager. som vart och ett producerar kortisol, aldosteron och androgener.

Man är trött, utmattad, yr, får ont i magen, bruntoning av hud och slemhinnor, hjärtklappning, diarrè och kräkning.

Man får medicinera med kortison, aldosteron och DHEA.
Kortison ca 15-30 mg/dag (hydrokortison eller kortisonacetat).
De flesta tar Florinef ca 0,025-0,1mg/dag.
De flesta tar inte DHEA, androgener som bildas i binjurebarken.

Kortisonacetat måste omvandlas i levern innan det är verksamt.
Därför tar det längre tid innan ”det verkar”.Halveringstiden är längre.
Hydrokortisonet är mer som kroppseget, men halveringstiden är något snabbare.

Om det händer bara någon gång gör det inget, men händer det ofta kan man få biverkningar.

Osteoporosis (benskörhet), katarakt (grå starr) och glaukom (grön starr), blåmärken, tunn hud, depression, magsår och huvudvärk.

Högt blodtryck, huvudvärk och svullnad på grund av för mycket vätska i kroppen mm.

Vad man vet är att initialt kan man få fett hår, fet hy och finnar.

Man får tillbaka behåring under armarna och på könsorganet. Man får tillbaka svettning (under armarna) och DHEA kan öka sexdriften.

Det kan vara svårt att veta exakt. Man får gå efter hur man mår. Vikten kan vara en vägledning.
Man skall ta så låg dos som det går utan att man blir dåligt.

Vid feber, infektion och vid fysisk och psykisk stress.
Vid operation höjs dosen och även vid vissa undersökningar.
Vid röntken/magnetröntken med kontrast. Vid coloskopi, gastroskopi och tandutdragning.

När du förlorar mer salt än normalt genom svettning.
Tex vid lång hård träning och varmare klimat.

Vid kroppstrauma, blodförlust, infektion med feber, diareè och kräkning.

Vid kräkning, eftersom det kan också vara tecken på en addisonkris.
Om du vill vara på den säkra sidan, alltid innan du ringer ambulansen.

Det kan bero på hur hög och hur länge länge man haft den högre dosen.
Ju högre dos och ju längre tid man haft en hög dos, ju längre tid tar det att trappa ner. Är du osäker skall du fråga din endokrinolog.

Har du en fråga du vill ställa till oss? Ställ din fråga här nedan!

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Din fråga

captcha